Helle-Biblio

Värmdö skärgård är vackert, inte bara på försommaren utan den har sin charm under hela året. Det är lätt att förälska sig i Värmdös kobbar och skär, men man blir frälst när man vet en del om den också. Eftersom jag är uppvuxen på Värmdö, långt ut i skärgården, precis innan man måste simma för att komma hem. Så har jag i skolan fått lära mig mycket om vår del i historien. Vi har fått veta att en prinsessa ligger begravd under Djurö kyrka fån tidigt 1700-tal. Vi har även fått upplysningen om när de hittade Gustav Vasas svärd. Vi som ungdomar är, busar och klättrar på de ställen vi inte får vara, så har jag under mina tidiga tonår upptäck en hel del bunkrar, nyfikenheten ledde till att man började bli intresserad av dem och försökte förstå varför de fanns.
Men när det kom till skolorna här ute där jag bor. Då har jag inte vetat så speciellt mycket. Inte mina föräldrar heller. Så detta är min chans att rädda skärgården, förhoppningsvis. Jag kanske får vissa att tänka om. För jag vill inte att skärgården dör och endast lever på sommaren. Detta är mitt hem, det är här både jag och min man har vuxit upp och det vill vi att vår son också ska göra. Men skolorna här i Värmdös skärgård är så intressanta för att de dör medan befolkningen ökar. De saknas barn, pengar och ambition. – Så det är här jag kommer in.